Alla inlägg av Karin Backström

Fantasins ekonomi


 

Framtidens ekonomi kan både bli smakrikare, fantasifullare, roligare och mer varierad. Det menar omställningsrörelsens grundare Rob Hopkins, som ser bubblande möjligheter i nödvändigheten att skapa en energisnålare ekonomi.

 

Han har varit med och startat ett bryggeri i hemstaden Totnes i södra England. Ingredienserna hämtas inom en radie av fem mil. Ändå blir ölen långt mycket godare än de globala bryggeriimperiernas, enligt Rob Hopkins.

– Har du en gång smakat en hantverksöl vill du aldrig mer dricka en Heineken eller Budweiser, säger han.

– Inom geografiska begränsningar kan kreativiteten blomma.

Mikrobryggerirörelsen får tjäna som illustration av hans vision om en framtida mer energisnål men mer inkluderande och fantasifull lokal ekonomi.

– För femton år sedan sålde en handfull stora företag nästan all öl i USA. Idag tillverkas en femtedel av små bryggerier som experimenterar med olika smaker, och fylligheter. På ganska kort tid har en ganska trist marknad fått nytt liv. Unga människor kommer in och folks preferenser förändras, säger han.

 

Det är nu över tio år sedan som Rob Hopkins gav sina dåvarande elever på Irland i uppgift att göra en plan för hur deras stad skulle klara omställningen till ett mindre fossilberoende samhälle. Resultatet, som kom att involvera många olika grupper i kommunen, lade grunden för omställningsrörelsen som sedan dess har spritts över hela världen. Fokus ligger på att skapa levande lokalsamhällen som klarar energi-, klimat-, miljö-, finanskris eller andra chocktillstånd i omvärlden.

– Ska vi göra förändringar i den skala som krävs för att inte förstöra livet på den här planeten måste vi skala ned rejält. Och för att få med oss människor på den resan behöver vi berätta att ett energisnålare liv faktiskt kan bli alldeles underbart, säger Rob Hopkins och ler.

 

Med dagens ekonomi ser han många problem, ett är att pengarna extraheras från lokalsamhällena och koncentreras till allt färre händer.

– Stora affärskedjor har sällan en roll i närområdet. Jag vill ha en ekonomi där pengarna i högre utsträckning stannar lokalt, och för varje varv de cirkulerar skapar ett nytt arbete, en ny anledning för unga människor att bo kvar, nya möjligheter till kreativitet och uppfinningsrikedom…

– Min bild av ekonomi är att det i grunden handlar om samhörighet och relationer. En mer lokal ekonomi kan både öka delaktigheten och minska sårbarheten mot störningar i omvärlden.

Han jämför med hur en skog samlar regnvattnet och använder det på olika sätt innan det blir torrt. På samma sätt vill han att pengarna ska rotera i lokalsamhället.

 

Rob Hopkins ser ingen fara för isolationism eller inskränkthet med den lokalisering han förespråkar. Tvärtom menar han att de lokalekonomiska omställningsprojekten som pågår runt om i världen präglas av stor öppenhet och inkludering.

– Det handlar inte om självhushållning eller om en totalt lokal ekonomi, utan om en ekonomi som är mer lokalt förankrad. Idag har pendeln svängt väldigt långt åt det globala hållet, säger han.

Lokalisering är inte heller ett självändamål, understryker Rob Hopkins. Inom omställningsrörelsen har ett antal kriterier utarbetats för vilken typ av nya företag som behövs. De ska bland annat vara koldioxidsnåla, förhålla sig till att jordens resurser är begränsade, ha mål bortom den egna vinsten och vara medskapande i omställningen.

– Om vi bygger en ny ekonomi med grund i de värderingarna är det ingen risk att vi hamnar fel, menar Rob Hopkins.

 

I Totnes hålls varje år ett entreprenörsforum för att stötta omställningsföretag. Alla som kan bidra med något kallas investerare, även om det som erbjuds är en kontorsplats eller bokföringshjälp. Men många satsar även pengar. Under sex år har närmare en miljon kronor investerats i 27 olika företag, varav 24 fortfarande är igång.

– En del flyttar sina pensionsbesparingar, eftersom de vet att en portfölj med de här företagen kan ge bättre avkastning, säger Rob Hopkins.

Exakt hur avkastningen ser ut beror på företagen. Vissa vill ha rena gåvor, andra utlovar ränta i allt från grönsaker till pengar. Det handlar dock om riskkapital, fungerar inte idén förlorar investeraren. Gemenskapen som skapas kring projekten finns dock kvar.

– Bäst fungerar ett entreprenörsforum med massa folk. När människor möts öppnas möjligheter upp som ingen tänkt på tidigare, säger Rob Hopkins.

 

Ibland krävs det större pengar för att få igång en verksamhet än den folkfinansiering ett entreprenörsforum kan erbjuda. I Totnes har till exempel ett lokalt icke vinstdrivande utvecklingsbolag startats. Dess första projekt är att omvandla ett nedlagt mejeri till en levande plats designad, ägd och använd av invånarna. Enbart för planeringsarbetet behövdes nästan sju miljoner kronor.

– Ingen av bankerna, inte heller de etiska, ville låna ut innan vi fått bygglov. Utan privata välgörare hade projektet havererat, säger Rob Hopkins och önskar att den traditionella finanssektorn skulle spela en större roll för att förverkliga av nya affärsidéer.

– Det skulle underlätta med fler banker som inser att om vi inte lyckas skifta till en mer resilient lokal ekonomi så kommer det inte längre finnas någon anledning att driva bank…

Han känner till JAK-modellen sedan länge.

– Det är fantastiskt att JAK finns kvar. Jag älskar att se olika idéer blomstra. Om det är något ny ekonomi handlar om så är det diversitet. Det finns inte en modell som kommer lösa alla problem utan vi behöver olika verktyg för olika saker, säger Rob Hopkins.

 

Nu är planerna för mejeriområdet i Totnes klara. Invånarna har röstat fram ett hotell, en möteslokal, bostäder och verkstadslokaler i ett av de första engelska utvecklingsprojekten som klubbats genom en folkomröstning.

– Den stora styrkan med projektet är att inom 10-15 års tid när allt är klart kommer det generera intäkter som vi kan använda till annat. Det ger oss större makt över vårt öde, säger Rob Hopkins.

Än så länge är ett ganska litet antal personer med och äger utvecklingsbolaget, men tanken är att alla Totnesbor ska erbjudas en andel för tio kronor.

– Vi kommer även erbjuda större investeringar mot avkastning. Men alla medlemmar ska ha samma rösträtt.

 

I omställningsrörelsens barndom låg fokus på att föra samman människor och skapa nya visioner att arbeta för. Idag menar Rob Hopkins att arbetet måste gå vidare.

– Att arbeta ideellt är bra, men inte tillräckligt. Vi måste skapa nya försörjningsmöjligheter, nya företag, säger han.

Samtidigt finner han hopp i att politiskt valda församlingar i stora städer som Barcelona och Paris anammat rörelsens idéer.

– Borgmästaren i Paris har just publicerat deras koldioxidsnåla budget, som innehåller massa omställningsprojekt.

– Ibland kan det kännas som att vi inte gör tillräckligt snabba framsteg. Men du vet aldrig var brytpunkterna finns. Du kan inleda ett projekt utan att veta vem som hör om det och inspireras. Därför det är så viktigt att sätta igång, att våga prova sina idéer. Det värsta som kan hända är ju att det inte fungerar.

Text: Karin Backström

Fattiga länder
i ny skuldfälla


 

En ny skuldkris i fattiga länder har inletts, varnar den brittiska jubelkampanjen. Efter finanskrisen 2008 ökade långivarnas intresse för låg- och medel-
inkomstländer av vilka de kunde ta högre ränta.
Sedan dess har råvarupriserna fallit och beräknade intäkter uteblivit.
Världsbanken och Internationella valutafonden bedömer nu att 21 av 67 låg- och medelinkomstländer löper hög risk att inte klara sina betalningar. Sju, däribland Moçambique, Tchad, Kongo och Gambia, har redan ställt in betalningar.

Källa: jubileedebt.org.uk

Karin Backström red@grusoguld.se

Staten kan
ge ut grön
obligation


 

En statlig utredning, som just nu är ute på remiss, föreslår att staten ska emittera gröna obligationer.
­ – Annars blir marknaden aldrig tillräckligt stor, menar utredaren Mats Andersson.
Intresset för de räntebärande skuldebreven, där pengarna som lånas upp går till miljöprojekt, har ökat exponentiellt sedan den första gröna obligationen gavs ut av Världsbanken för tio år sedan. Ändå motsvarar värdet fortfarande mindre än en procent av alla utgivna obligationer.

Läs mer: Att främja gröna obligationer, SOU 2017:115

De rikaste
blir ännu rikare


 

Dollarmiljardärerna har aldrig ökat snabbare än förra året. 82 procent av förmögenhetstillväxten gick till den rikaste procenten av världens befolkning medan den fattigaste hälften, 3,7 miljarder människor, inte fick någon ökning alls.

Det visar biståndsorganisationen Oxfams senaste jämlikhetsrapport, som pekar på att om dagens klyftor bibehålls behöver världsekonomin bli 175 gånger större för att alla ska tjäna minst 5 dollar per dag. Till det räcker inte jordens resurser.

Läs mer: www.oxfam.org/en/research/reward-work-not-wealth

Karin Backström red@grusoguld.se

Klimatriksdagsledamot


 

Vi vill sätta klimatet på agendan inför valet i höst. Det säger Linnea Steen som var med och ordnade en klimatriksdag i maj.

Vad är en klimatriksdag?

– Alla har kunnat skicka in motioner, som bearbetas i utskott innan klimatriksdagen röstar fram de bästa. På så vis hoppas vi få fram bra, tydliga klimatåtgärder. Sedan planerar vi en marsch till riksdagen för att överlämna förslagen. Det blir även föreläsningar, en gala, tal, utställningar… ett stort, kul event med fokus på lösningar.

Tas inte klimatfrågan på tillräckligt stort allvar?

– Nej, trots att klimatet är den viktigaste frågan för unga hamnar den långt ned på den politiska dagordningen. Som mest diskuteras flygskatt, men det behövs mer. Har vi inte en beboelig planet spelar inte löften om vård, integration, skola någon roll. Klimatfrågan måste in i partiernas valmanifest.

Blir ekonomi ett ämne för klimatriksdagen?

– Vi har ett ekonomiutskott och har fått in motioner om bland annat aktiebolagens roll, en fossilfri finanssektor, tillväxt och penningskapande. Alla klimataspekter är lika viktiga, men ekonomi går inte att utelämna.

Kan vem som helst bli klimatparlamentariker?

– Alla är välkomna! Har man inte råd med avgiften kan man delta som volontär, skriva under vår värdegrund, titta på utställningarna och vara med och visa att vi är många som tycker detta är viktigt.

Text: Karin Backström

Linnea Steen var numrets inspiratör i Grus & Guld 1/18

Karin Backström red@grusoguld.se