Sök
  • Hur kommer det sig att andra inte förstår dessa saker lika som vi? frågade Tom Goldtooth, som var en av domarna i tribunalen som gav rättigheter till Vättern.Foto Hans Månsson artikel Naturens rätt
Foto Hans Månsson artikel Naturens rätt

”Dags att erkänna naturens rättigheter”


”Vi domare i tribunalen om sjön Vätterns rättigheter finner att de destruktiva följderna av ökade militära övningsbombningar, gruvprojekt och ökade flygaktiviteter över och i anslutning till Vättern bryter mot Deklarationen om rättigheter för Moder Jord.”

Så inleds ”domen” i den tribunal för Vätterns rättigheter som utgjorde ett slags kärnpunkt i den konferens om Naturens rättigheter som hölls i Sigtuna i maj.

Det var drygt hundratalet deltagare som samlats för att genomlysa detta synsätt på naturen, som de senaste åren väckt allt större intresse, både i Sverige och globalt. Med inspiration från naturfolks förhållande till naturen har en rörelse vuxit fram, med ambitionen att bana nya vägar genom paragrafernas djungel, till skydd för naturen med argument och metoder som går bortom ordinär miljölagstiftning.

Det är en synvända man är ute efter. Ett paradigmskifte i synen på naturen. Från den som råder i konsumtionsbaserade tillväxtekonomier, där naturen hanteras som ett skafferi att ständigt tillskansa sig nyttigheter från – till den som i naturen och ekosystemen ser jämställda parter med existensberättigande i sin egen rätt.

”Det finns ett visdomens väsen bakom varje träd”, som Stefan Mikaelsson från Udtja sameby uttryckte det i inledningen av konferensen.

Extra näring fick diskussionerna av den rapport om tillståndet för naturen som samma vecka kom från IPBES, en kunskapsplattform som stöds av FN. En miljon växt- och djurarter hotas av utrotning om inte omfattande systemförändringar kommer till stånd, konstaterade IPBES i den mycket uppmärksammade rapporten.

Vattenfrågor hamnar med självklarhet i centrum när frågor om miljöförstöring och naturens rättigheter diskuteras. Utan vatten finns ingen förutsättning för liv över huvud taget. Hos urfolken fokuseras symbolik och ritualer kring vatten. Något som Erena Rangimarie Rhöse, maorier från Nya Zeeland, bekräftade i sitt vittnesbörd:

– Jag är dotter av floden Whanganui, som har fått rättigheter som juridisk person. Jag talar för vattnet. Luft är det första livsvillkoret, vatten är det andra och mat är det tredje av de mest grundläggande mänskliga behoven.

Mari Margil, som verkar inom den globala rörelsen för naturens rättigheter, kom från USA till Sigtuna och berättade om hur begreppet fått oväntat och omfattande stöd kring sjön Erie, en av de stora sjöarna i nordöstra USA, på gränsen mot Kanada.

– Vi har tidigare sett hur floders rättigheter erkänts i Nya Zeeland och Colombia och hur begreppet införts i Ecuadors grundlag. Det finns på olika håll i Brasilien. Och nu även i USA!

Närmare bestämt i delstaten Ohio, och staden Toledo vid Eries västra spets.

Den utlösande händelsen var när sjön för några år sedan – efter decennier av övergödning – drabbades av en så kraftig algblomning att vattnet under en period inte gick att rena till tjänligt dricksvatten. Då gick människor i den mest drabbade staden, Toledo, samman, i kamp för drickbart vatten.

– De nyttjade en möjlighet som finns i USA: att medborgare kan ta fram egna lagförslag, berättade Mari Margil.

Ett förslag till grundläggande juridiska rättigheter för sjön formulerades och i februari i år skulle befolkningen rösta om eventuellt införande av denna Lake Erie Bill of Rights.

Först försökte motståndarna i bred koalition stoppa omröstningen. När inte det gick satte man igång en nej-kampanj med rena skrämselpropagandan. Byggnadsfack och handelskammare krokade arm med såväl oljeindustri som kycklingfarmare. Och det var ett omfattande elände som hotade, enligt dessa. Inte bara högre priser på i stort sett allt. Till och med kyrkorna skulle påverkas negativt om sjön fick egna rättigheter.

Ändå blev det ett rungande ja från Toledo-borna.

– 69 procent röstade för införande av denna lag. Den första i USA som erkänner ett ekosystems rättigheter, förklarade Mari Margil.

Därmed är det inte sagt att lagen kommer att fungera i det amerikanska rättssystemet. Motståndarna, som finns ända upp till delstaten Ohios justitieminister, har inte alls slagit sig till ro.

Men Mari Margil var ändå jublande nöjd, för i och med den här historien har frågan om naturens rättigheter kommit in även i motståndarsidans språkbruk. Bara det är en seger värd att fira, menade hon.

– Kom ihåg att ingenting kommer att hända om vi ska vänta tills våra valda politiker agerar. Det kommer de aldrig att göra om inte vi går före. Lagar och förändringar följer kulturen, så frågan är hur vi ändrar kulturen.

Ett sätt att ändra kulturen genom eget agerande är att själv formulera sin bild av hur det borde vara, och visa i praktisk handling vart detta kan leda.

Så som man gjorde vid Sigtunakonferensen genom att ordna en tribunal för Vättern, åberopande Deklarationen om Moder Jords rättigheter, som antogs vid en global konferens i Bolivia 2010.

Med domare, åklagare och vittnen formades en förhandling där de stora hoten lyftes fram. Militärens övningar, där ammunition i tiotusental och bomber i hundratal landar i sjön. Planerna på utbyggd militärflygplats med ännu fler flygningar. Och sist men inte minst de risker för allvarliga föroreningar som gruvor i sjöns närhet skulle innebära.

– Vatten har medvetande och intelligens. Vi är satta att att skydda och vakta sjön och ekosystemen, konstaterade Tom Goldtooth från IEN, urfolkens miljönätverk i USA, som var en av domarna vid tribunalen.

– I min kultur ser vi vatten som en gåva från Skaparen och vi är skyldiga att vårda det. Alla människor har rätt till rent vatten, ren luft och opåverkade ekosystem.

– Varför har vi ett samhälle där vi måste försvara vattnet på detta sätt? Hur kommer det sig att andra inte förstår dessa saker lika som vi? Många gånger är vår längsta resa den mellan sinne och hjärta (mind and heart).

Efter överläggningar fann domstolen att de som är ansvariga för de militära aktiviteterna och gruvplanerna vid Vättern har förbrutit sig mot artikel tre i deklarationen, som handlar om människors – och deras institutioners – skyldigheter gentemot Moder Jord.

– Det var hjärtskärande att höra om behandlingen av Vättern. Effekten av det som händer där går emot människornas intressen, konstaterade Margaret Stewart, jurist vid Center for Earth Jurisprudence i Florida och en av domarna i tribunalen.

 

Text och foto: Hans Månsson