Kategoriarkiv: Inspiratör


2020-09-29

På Egnahemsfabriken skapas hem med små resurser och hjälp av andra. Tinna Harling är projektledare, och intervjuas i senaste Grus & Guld under vinjetten Inspiratören.

 

Vad är egnahemsfabriken?
– Det är en mötesplats där vi gör bra saker tillsammans – odlar, äter mat, har höns – och en plats där vi bygger bostäder för folk som har lite pengar. Den som vill bygga sitt eget hem kan få hjälp både med kunskap och material. Kostnaderna hålls nere genom självbyggeri och återbruk. Vi tar även emot praktikanter och människor som behöver arbetsträna, och har mycket samarbete med andra organisationer.

Varför behövs ni?
– Idag är bostadsbyggande marknadsdrivet. Det går bara att bygga där värdet i kronor och ören blir högt, men vi anser att bostaden är en rättighet inte en vara. Även om Egnahemsfabriken inte kan bygga hus i stor skala till alla som behöver, så kan vi vara ett exempel som visar att det går att göra annorlunda. Egnahemsrörelsen i början av 1900-talet visar att systemet inte alltid sett ut som idag.

Vilka vänder ni er till?
– Våra primära målgrupper är unga, äldre och nyanlända. Men det har visat sig att just de grupperna har väldigt svårt att få lån, och vi söker projektmedel för att fler ska kunna bygga. Många som tar kontakt har ett intresse för hållbart byggande och är i alla åldrar.

Hur finansieras verksamheten?
– Vi säljer snickar- och arkitekttid och får projektstöd, bland annat från regionen. Mycket material skänks. De som bygger hos oss gör det oftast med pengar de har eller får låna.

 Text: Karin Backström

Klimatriksdagsledamot


2018-04-04

 

Vi vill sätta klimatet på agendan inför valet i höst. Det säger Linnea Steen som var med och ordnade en klimatriksdag i maj.

Vad är en klimatriksdag?

– Alla har kunnat skicka in motioner, som bearbetas i utskott innan klimatriksdagen röstar fram de bästa. På så vis hoppas vi få fram bra, tydliga klimatåtgärder. Sedan planerar vi en marsch till riksdagen för att överlämna förslagen. Det blir även föreläsningar, en gala, tal, utställningar… ett stort, kul event med fokus på lösningar.

Tas inte klimatfrågan på tillräckligt stort allvar?

– Nej, trots att klimatet är den viktigaste frågan för unga hamnar den långt ned på den politiska dagordningen. Som mest diskuteras flygskatt, men det behövs mer. Har vi inte en beboelig planet spelar inte löften om vård, integration, skola någon roll. Klimatfrågan måste in i partiernas valmanifest.

Blir ekonomi ett ämne för klimatriksdagen?

– Vi har ett ekonomiutskott och har fått in motioner om bland annat aktiebolagens roll, en fossilfri finanssektor, tillväxt och penningskapande. Alla klimataspekter är lika viktiga, men ekonomi går inte att utelämna.

Kan vem som helst bli klimatparlamentariker?

– Alla är välkomna! Har man inte råd med avgiften kan man delta som volontär, skriva under vår värdegrund, titta på utställningarna och vara med och visa att vi är många som tycker detta är viktigt.

Text: Karin Backström

Linnea Steen var numrets inspiratör i Grus & Guld 1/18

Karin Backström red@grusoguld.se

Återcyklare:
Otto Rimfors


2016-09-14


I varenda litet centrum borde det finnas kollektiva gör-det-själv-verkstäder där man kan mötas och lära sig att ta hand om cyklar. Det menar Otto Rimfors, som har startat ett cykelkök i Bagarmossen. I senaste Grus & Guld intervjuas han under vinjetten Inspiratör.

Vad är ett cykelkök?
– Det är en kollektiv gör-det-själv-verkstad där man kan laga sin cykel, låna verktyg och lära av varandra. Vi samlar också in skrotcyklar som vi tar delar ifrån eller reparerar för att använda, skänka eller sälja. Oerhört många cyklar bara slängs idag.

 Vilka kommer?
– Alla möjliga. De flesta bor i närheten och lagar sin egen cykel. Många nyanlända kommer också. Att renovera upp en skrotcykel är ett billigt sätt att ta sig runt när kollektivtrafiken är dyr. Medlemmarna är allt från vana meckare till nybörjare.

 Varför är cykelkök viktiga?
– Jag vill se dem som ett bidrag till att göra världen lite mindre förorenad, mer hälsosam och roligare – en del i en framtida infrastruktur där varenda litet centrum har en plats där man kan mötas och lära sig ta hand om cyklar. Som bibliotek.

 Vad betyder cykelkök för hållbarhet och rättvisa?
– De bidrar till effektivare resursanvändning, eftersom vi tar hand om skrotcyklar. Och många vill sköta sin cykel så den håller länge, men har inte verktyg, pengar eller plats. Det handlar också om social hållbarhet. Alla har inte råd med kollektivtrafiken, och man kan mecka tvärs över språkbarriärer.

Amanda värdesätter leken


2016-06-15

Vi talar för lite om de samhällsekonomiska vinster det kan ge att barn och unga får leka loss bland skog och berg. Det menar Amanda Larsson, som driver Magiska trädgården och arbetar med en Fair Play-certifiering i syfte att påverka stadsplaneringen. I senaste Grus & Guld intervjuas hon under vinjetten Inspiratör.

Varför har du skapat Magiska trädgården?

– Jag jobbade med barns rättigheter samtidigt som det i mitt privatliv blev tydligt hur snabbt lekytor försvinner med dagens stadsutveckling. När allmännyttan såldes ut började min morfars grannar oroa sig för att fågelholkarna han satt upp hela livet skulle sänka värdet på deras bostadsrätter. Han tvingades sluta, och det jag uppskattat att göra som liten blev omöjligt för mina barn. Det finns en stor problematik kring att barns intressen ställs mot kommersiella intressen. Men jag tror att det som är bra för barn också är bra för vuxna – och ville visa det.

Vad är Magiska trädgården?

– Det är ett exempel på hur man kan skapa naturlek för barn mitt i en kraftig stadsutveckling där berg och skogar försvinner. Det är en plats där barns idéer tas tillvara och där de kan leka fritt, vilket är viktigt både för fysisk och psykisk hälsa. Och även för att deras föräldrar ska må bra. Vi har bland annat ekologisk kollektivodling, bytesaffär, bytesbibliotek, bygglek, trädhus, sandslotts-VM, kafé och workshops. Det är en bra plats att visa för arkitekter, byggherrar och kommuner.

Kan barns rätt till lek värderas i pengar?

– Barnperspektivet är jätteviktigt för social hållbarhet, men det är pengarna som styr. Därför gör jag och en miljöekonom just nu en förstudie som räknar på värdet av att barn inte blir sjuka, får bättre resultat i skolan och mår bättre när de har tillgång till grönområden. Målet är ett verktyg som ska kunna användas i stadsplaneringen, en Fair Play-certifiering för kommuner, fastighetsägare och byggherrar som gör ett bra jobb.

Karin Backström

Karin Backström red@grusoguld.se