Sök

Nya bokslut ska leda till ny ekonomi


2013-10-02

Kan företagen bana väg för ett nytt ekonomiskt system? En rörelse på frammarsch har hittills fått hundratals företag att utvärdera sin betydelse för det gemensamma bästa. Economy for the common good (ECG) vill att bokslut över företagens inverkan på mänsklig och ekologisk hållbarhet ska få samma tyngd som finansiella bokslut.
– Vi vill göra företagen till samhällsförändrare. I företagen finns människor med familjer som tar ställning till hur de vill utveckla sina bolag, säger Günther Reifer, en av förgrundsfigurerna i rörelsen, tillika grundare av Terra Institute.

Det var i oktober 2010 som rörelsen En ekonomi för det gemensamma bästa (ECG) startades i Österrike efter ett samarbete mellan företagare, aktivister och författaren Christian Felber. Idag sprider sig idén i Europa, men även i Nord- och Sydamerika. Programmet är radikalt. I de tjugo principer  som summerar rörelsens mål kan man bland annat läsa att ekonomisk tillväxt inte längre ska vara ett politiskt mål, att demokratiskt styrda banker ska inrättas, att centralbanker ska ha exklusiv rätt att skapa pengar, att naturresurser ska ägas gemensamt, att inkomstskillnader och arbetstid ska minska.

Och vägen dit ska alltså bland annat gå via ett särskilt bokslut över hur företagen bidrar till det allmännas bästa.
– Det visionärt. Men det konkreta är att ett stort antal företag redan idag använder modellen, säger Emma Petersson, på nyligen etablerade Terra Institute i Sverige.
Terra Institute är den institution som hjälpt flest företag att göra utvärderingar enligt ECG-modellen. Enligt rörelsens hemsida hade totalt 300 företag gjort bokslutet 2011. Sedan dess har enbart italienska Terra Institute arbetat med ytterligare 150 företag. Grundaren Günther Reifer, tillika ordförande för ECG i Italien, beskriver rörelsen och konsultföretaget som två olika sätt att jobba för samma mål.
– Vi får företagen att ställa frågor om vilka mål de har, vad framgång innebär och hur den mäts, säger han.
– Bokslutet är ett sätt att ändra kulturen i ett företag och få de som arbetar där att se att de är del i ett system som kan påverkas.

På ena axeln av matrisen som används för bokslutet finns ett antal värden som företagets verksamhet mäts emot: mänsklig värdighet, solidaritet, ekologisk hållbarhet, social rättvisa, demokrati och transparens.
På andra axeln finns aktörer som påverkas av företaget: underleverantörer, finansiärer, personal, ägare, kunder, affärspartners, regionen, miljön, framtida generationer.
I varje korsande ruta ställs sedan specifika frågor om allt från hur etiska finansiärer företaget har till hur stora löneskillnaderna är bland de anställda.
Svaren utvärderas enligt en poängskala. Företagen kan välja att göra en så kallad peer-evaluation där företag utvärderar varandra, eller granskas av oberoende specialutbildade revisorer.
– Detta är en öppen process där alla är välkomna att delta och bidra. Matrisen utvecklas ständigt, säger Emma Petersson när hon får frågan om det inte är svårt att definiera ett gemensamt förhållningssätt till de värden som ska mätas.
Günther Reifer betonar att själva arbetet är viktigare än den formella revisionen.
– Det sätter igång en process som steg för steg leder till nya förhållningssätt, säger han.

På ett seminarium i Sveriges riksdag nyligen gav Günther Reifer exempel från olika företag som anammat ECG. Ett italienskt hotell i insåg till exempel att de skulle minska sin energianvändning, servera ekologisk och närproducerad mat i restauranten och ha köttfria fredagar. Hos en bank i München ökade antalet kvalificerade jobb-ansökningar med en femtedel efter ett uppmärksammat ECG-bokslutsarbete. En affärskedja i Tyrolen upptäckte att de anställda arbetade för mycket övertid och valde i stället att anställa ytterligare en person. Ytterligare ett företag införde cykelersättning till anställda som lämnade bilen hemma, och kunde anlägga en köksträdgård på hälften av det som förut var parkeringsplats.
Även en del kommuner – i Italien, Tyskland, Österrike, Schweiz och Spanien – har anammat idén. Val Venosta – en region i Sydtyrolen – vill bli en ECG-dal.

Men varför skulle då företag med fokus på nästa kvartalsrapport vilja göra detta?
– Det är bra för affärerna att göra gott. Vi ser att företag som bidrar till det allmänna bästa kan växa och ta marknadsandelar från andra som gör sämre. Det handlar inte om ja eller nej till tillväxt utan om att vad företagen som växer bidrar med, säger Günther Reifer.
Miljöpartiets ekonomisk-politiske talesperson Per Bolund, som också deltog i riksdagsseminariet, menar att det är ett passerat stadium att företag enbart är intresserade av största möjliga vinst.
– Bokslut över hur företagen bidrar till det gemensamma bästa är ett sätt att binda samman mycket av det som redan pågår.

För att idén ska få större genomslag arbetar ECG-rörelsen även för politiskt stöd i form av t ex skattelättnader och fördelar vid offentliga upphandlingar för företag som kan visa goda ECG-resultat.