Sök
  • Ett omfattande regelverk ska förhindra penningtvätt, ändå har skandalerna avlöst varandra.
    Foto: Hanna Blomqvist

Jakten på smutsiga pengar


2020-09-29

Ett omfattande regelverk har de senaste åren växt fram för att mota en allt mer uppmärksammad penningtvätt i grind. Flera banker, inklusive JAK Medlemsbank, har fått sanktionsavgifter på grund av bristande kontroll. Följ jakten på de illegala pengarna – och dess konsekvenser.

När gangsterbossen Al Capone tjänade stora pengar på spritsmuggling i 1920-talets Chicago behövde han en förklaring till varifrån pengarna kom. Lösningen blev tvättinrättningar, som på pappret inbringade stora vinster och fick de illegala pengarna att framstå som lagliga.

På så vis sägs begreppet penningtvätt ha uppstått.

Det dröjde dock till slutet av 1980-talet, när colombianska knarkbaroner skickade en strid ström av kokain norrut och fick stora summor pengar i retur, innan penningtvätt i sig kriminaliserades för första gången. Sedan dess har ett internationellt ramverk byggts upp och lagar stiftats i såväl Sverige som andra länder för att försvåra hanteringen av brottsliga pengar. De senaste åren har regelverken skärpts slag i slag i spåren av terrordåd och avslöjanden om omfattande skatteflykt.

 

I centrum står bankerna, men även mäklare, redovisningskonsulter, advokater, spelanordnare, skatterådgivare, konsthandlare och många andra är skyldiga att ha rutiner för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. I stort innebär lagen att de måste förstå och hålla sig uppdaterade på hur de kan utnyttjas, ha full koll på vilka deras kunder är och hur de använder verksamhetens tjänster. Allt för att kunna reagera vid misstänkta beteenden. Om ett sådant inte kan förklaras, ska det skyndsamt rapporteras till finanspolisen. 16 olika tillsynsorgan övervakar arbetet, i bankernas fall Finansinspektionen.

”Bankerna har fått en närmast polisiär roll”

– Bankerna har fått en närmast polisiär roll, menar Svenska Bankföreningen i sin tidskrift (Bankfokus nr 2/19).

 

I takt med att Al Capones tvättomater uppgraderats till komplexa upplägg med brevlådeföretag, målvakter, utnyttjade identiteter, nya betalningslösningar och annat – har kunskapen, rutinerna, rapporteringen och dokumentationen som krävs ökat. Alla bankanställda påverkas, och tusentals personer arbetar specifikt med nya förkortningar som AML (Anti Money Laundering), KYC (Know Your Customer) och CTF (CounterTerrorist Financing).

”Ändå har skandalerna avlöst varandra”

Trots detta har skandalerna avlöst varandra. Förra året blåste det som bekant rejält kring Swedbank och SEB sedan media avslöjat att deras dotterbolag i Baltikum kan ha använts för att tvätta mångmiljardsummor. Kritiken spillde även över på Finansinspektionen som inte uppmärksammat bristerna. Sedan dess har myndigheten skärpt sin granskning och fått mer pengar. Hittills i år har kontroller resulterat i att både Swedbank och SEB fått sanktionsavgifter på fyra respektive en miljard kronor. Även JAK har granskats, och precis innan midsommar kom beskedet att medlemsbanken måste betala 1,6 miljoner kronor (se separat text).

 

Finansinspektionen övervakar bankernas förebyggande arbete. Huruvida penningtvätt sker eller ej är det däremot rättsväsendets sak att avgöra. De senaste åren har rapporterna till finanspolisen ökat kraftigt (110 procent från 2015 till 2019) – men bara en mindre har lett till åtgärder. Fallen, som huvudsakligen härrör från banksektorn, är ofta helt legala transaktioner. Andra blir pusselbitar i pågående eller framtida brottsutredningar. Av förra årets rekordmånga (drygt 20 000) rapporter ledde 242 till direkta brottsanmälningar och 179 till en temporär frysning av tillgångar värda 168 miljoner kronor, enligt Finanspolisens årsrapport.

”Det är främst enklare bedrägerier som klaras upp”

När Brottsförebyggande rådet följde upp lagens tillämpning kom de fram till att även om antalet lagförda penningtvättsbrott ökar så är det främst enklare bedrägerier som klaras upp. Bara en liten del av ärendena tycks innehålla avancerade penningtvättsupplägg. För hela EU uppger Europol att cirka tio procent av de misstänkta fallen som rapporteras utreds närmare. En procent av tillgångarna i dessa ärenden konfiskeras.

För att regelverket ska bli effektivare finns bland annat förslag om ökad informationsdelning mellan banker och myndigheter samt större samordning på EU-nivå. Redan i december kommer nya straffrättsliga uppdateringar.

 

Samtidigt diskuteras såväl integritet, dataskydd och rättssäkerhet i regelverkets spår. Många människor upplever bankernas ingående kundkännedomsfrågor som integritetskränkande. Det finns berättelser om oskyldiga personer som inte fått ta ut eller sätta in så mycket av sina egna pengar som de velat. Andra har berövats tjänster för att de inte haft tillgång till all dokumentation banken efterfrågat eller för att de haft kopplingar banken betraktar som riskfyllda – beslut som inte går att överpröva.

”Sårbara grupper hänvisas till riskablare lösningar”

Att banker bestämmer sig för att inte betjäna vissa kunder eller erbjuda vissa tjänster för att minska riskerna och kostnaderna för regelefterlevnad är så vanligt att det har fått en egen benämning: de-risking. Under sommaren samlade europeiska bankmyndigheten, EBA, in vittnesmål i syfte att skapa större kunskap kring problematiken, som bland annat frivilligorganisationer, religiösa organisationer och asylsökande särskilt drabbats av. Även möjligheterna att överföra pengar till andra länder påverkas när banker med hänvisning till regelverket säger upp relationerna till motparter i fattigare länder. Hjälporganisationen Oxfam menar i en studie att beteendet hänvisar sårbara grupper till både riskablare och kostsammare lösningar – och på så vis motverkar hela syftet med lagstiftningen.

Till skillnad från regelbaserade lagar, som talar om exakt vad som måste göras för att leva upp till kraven är penningtvättslagen riskbaserad. Det innebär att bankerna själva måste avgöra vilken nivå de ska lägga sig på för att motverka penningtvätt. Åtgärderna ska stå i förhållande till verksamhetens storlek och sårbarhet, men enligt JAK Medlemsbanks vd Johan Thelander är det svårt att veta hur denna så kallade proportionalitetsprincip ska tillämpas.

– Där saknas det saknas praxis och tydliga rekommendationer, säger han.

Såväl Sparbankernas Riksförbund som JAK Medlemsbank har tidigare uppmärksammat att regelverk utformade för stora banker blir mer kostsamma för små banker – och därmed kan hota verksamheter som ofta redan från början har en större närhet till sina kunder.

Idag pågår dock ingen opinionsbildning i frågan från JAK Medlemsbanks sida.

– Det är tyvärr inget vi hinner med, säger vd Johan Thelander.

Text: Karin Backström

Källor/läs mer:
Penningtvättsbrott – en uppföljning av lagens tillämpning, Brå 2019.
30 år av penningtvättsbekämpning i Sverige och internationellt, Penning- och valutapolitik, nr 1/20
Finanspolisens årsrapport, 2019
FI:s arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism, 2019
From suspicion to action, Europol, 2017.
Understanding banks de-risking, Oxfam 2015
Penningtvätt och annan penninghantering, Brå 2015
Samt information på: unodc.org, eba.europa.eu, fi.se, bra.se, polisen.se (sök på penningtvätt)