Etikettarkiv: jämställdhet

Omställning får inte bli genusfälla


2012-02-24

Här om dagen åt jag lunch med ett gäng fantastiska kvinnor. Alla är de medvetna om att vi måste hushålla med jordens resurser. Alla är de medvetna om att vi måste ställa om till ett mindre energislukande samhälle för att klara klimatförändringar och oljetopp. Och alla strävar de efter att leva som de lär: odla, återvinna, sylta, safta, köpa begagnat, laga och sy om, ha vindkraftsandelar och you name it!

Snart kom samtalet in på orken…tiden…stressen…det dåliga samvetet över att inte alltid klara att leva upp till sina ideal.
En hade sagt upp sig på företaget där hon gjort karriär med utbrändheten flåsande i nacken. En annan funderade på att gå ned i tid.
Sedan bröt vi upp för att hinna allt som skulle hinnas den dagen, oavsett om vi skulle tillbaka till jobbet – eller ta bussen för att köpa begagnade barnskidor på andra sidan stan innan dagishämtning.

Samtalet skavde.

Det hade säkert kunnat låta ungefär likadant med ett gäng män runt lunchbordet – men generellt är kvinnor mer benägna att ta överlevnadsfrågorna på allvar. När Naturvårdsverket tittade på sin klimatattitydundersökning utifrån ett genusperspektiv visade det sig att kvinnor är mer klimatmedvetna än män och i högre utsträckning källsorterar, minskar energiförbrukningen i hemmet, reser kollektivt, återanvänder, minskar sin köttkonsumtion… Kvinnor får också i högre grad dåligt samvete när de gör något miljövidrigt.

Att en ”manlig” stil tär mer på jordens resurser än en ”kvinnlig” är ingen nyhet. Inte heller att vi skulle komma en bra bit på väg om kvinnornas prioriteringar var norm. På equalclimate.org finns en sammanställning över befintlig forskning. Män kör till exempel oftare bensinslukande bilar och äter kött, medan kvinnor är mer benägna att åka kollektivt och välja grönsaker. Redan för fyra år sedan visade studien Kvinnor, män och energi att ensamstående män gör av med 20 procent mer energi än kvinnor i samma situation. Samma rapport konstaterade också att de som fattar besluten i energibolagens styrelser i mycket liten utsträckning består av det mer energisparande könet.
Men det är ju inte heller någon nyhet att kvinnor fortfarande är underrepresenterade där beslut som berör många fattas. (Läs t ex mer här – eller här.)

I flera år har det diskuterats om vi har en hemmafrutrend (vilket t ex Marina Nilsson menar i boken Hemmafru 2.0.) Laga mat från grunden, baka surdegsbröd, sylta, safta och vika linneservetter har blivit helt rätt och gett upphov till flera vackra bloggar med husmorstips. Mycket går hand i hand med tankar om att leva ett hållbarare liv, där relationer är viktigare än pengar och snabbmaten bannlyst. I höstas fick debatten ytterligare bränsle med Supertanten och De sista tanterna – två böcker som lyfter fram tanten som av nöd och tvång lärt sig hur man hushållar och lever hållbart med hemmet som bas. Tanten har blivit cool, konstaterade Kulturnytt.
Bra, bra, bra vill en del av mig ropa!
Men det skaver fortfarande.

För vad händer med kvinnorna om de – förutom att de redan tar största ansvaret för hem och barn, har lägre inkomster och i högre utsträckning arbetar deltid – dessutom tar ledningen i omställningsarbetet på hemmaplan? Och vad händer med de beslut vi måste fatta gemensamt för en hållbar framtid om det inte både sitter män och kvinnor vid sammanträdesborden?
Sverige är fortfarande långt ifrån ett jämställt land. Kortare arbetstid och ökade möjligheter att organisera livet hållbart behövs. Men kvinnor och män måste dela på uppgifterna – både i och utanför hemmet. Fler manliga ”tanter” alltså – män som tar ansvar för hållbarhet i hemmet.
För allas skull!

Foto1: Supercoco/CC, Foto2: garryknight/CC, Foto3: 350.org/CC