Nytt nummer ute!


Senast i morgon ska alla medlemmar och prenumeranter ha senaste numret av Grus & Guld i brevlådan. Det kan också läsas och delas som e-tidning här.

Flyktingpolitiken har skärpts, men krigen och fattigdomen som får människor att lämna sina hem består. I Grus & Guld nummer 4 skriver författaren och forskaren Björn Forsberg om den ekonomiska tillväxtens gränser med resursbegränsningar, politiskt oro och migration som följd. Flyktingströmmarna är varken tillfälliga eller övergående, menar han, och pekar på nya framtidsberättelser som kan försörja fler på ett hållbart sätt. Delande, återbruk och återbefolkning av landsbygden är några ingredienser.

Visserligen har ett klimatavtal nyligen förhandlats fram i Paris, men enbart ord räcker inte. Världens rika invånare måste ställa om sin resurskrävande livsstil.
Att bo litet kan vara påtvingat av nöd och tvång. Men det kan också vara ett fritt val.
Grus & Guld har besökt två-barnsfamiljen som trivs på 17 kvadratmeter.
– Den moderna normen i västvärlden är egentligen ett vulgärt överflöd, säger pappa Peter.
Författaren David Jonstads krönika om vår tids science fiction-drömmar ger ytterligare perspektiv.
Pella Larsdotter Thiel skriver om vad som händer med våra värderingar när vi motiverar allt från flyktingmottagande till klimatsatsningar med lönsamhet.

I Grus & Guld nummer 4 berättar vi även att de lokala aktiviteterna i JAK Medlemsbank har minskat efter besparingarna förra året. Intresset för att låna ökar däremot, och nästa år beräknas flexiblare lånevillkor få ännu fler att välja JAK. Ändå räcker inte intäkterna till allt. Helbank, it-system och regelefterlevnad prioriteras även nästa år, medan den nya demokratimodellen sätts på vänt – och det blir färre Grus & Guld i brevlådan.

Läs även om lokala valutor i senaste Grus & Guld. Möt Hajar som vill stärka utsatta kvinnor och Bodil som fick nytt hopp om sin ekonomi på grund av JAK Medlemsbank. Läs om regelbördan som tynger små banker och ta del av finansmarknads- och konsumentminister Per Bolunds syn på detta.

Åsikt: Ha en bank inte vara en


JAK ska vara en aktiv medlemsorganisation med en bank som kan göra medlemmarna oberoende av dagens stora banker, skriver Jon Ernholm under vinjetten Åsikt i Grus & Guld nr 4.
Vi publicerar även hans inlägg nedan för fortsatt diskussion.

Jag vill att medlemsorganisationen JAK, med ändamål att verka för ett ekonomiskt hållbart och rättvist samhälle, ska ha en helbank som ett kraftfullt verktyg för att göra medlemmarna oberoende av dagens bankväsen.

Vi ska alltså ha en helbank, inte vara en.

Vi ska vara en självständig medlemsorganisation som driver seminarier, håller kortare och längre ekonomiska och visionära utbildningar. Vi ska ha ungdomsmöten på olika platser i landet, även utomlands. Och i land efter land kan vi, speciellt ungdomarna, sprida JAK.

”I land efter land kan vi sprida JAK”

Detta kräver medel. Men i ett vitaliserat JAK blir vi många engagerade medlemmar som kan vara villiga att bidra med en högre medlemsavgift.

Vi ska synas i media, vi ska sälja Grus & Guld. Och vi ska ta fram en jak, djuret ni vet, som ska vara en sparbössa i olika storlekar, både för de vuxnas stora pengar och för de mindres små pengar.

Jon Ernholm

Åsikt: Samarbeta för räntefri utveckling


FNs nya utvecklingsmål är ett gyllene tillfälle att uppmärksamma möjligheterna med räntefri finansiering, menar Shaji Joseph, Almuth Holmqvist och Maria Westerholm som föreslår ett nytt samarbete mellan JAK Medlemsbank och Pakkamgruppen.
Deras inlägg publiceras i Grus & Guld nr 4, men kan även läsas och diskuteras här:

2001 grundade några JAK-medlemmar Pakkamgruppen Sverige (PGS) för att med ett JAK-inspirerat projekt hjälpa fattiga bönder att ta sig ur skuldfällan. Höga räntor hade lett till stora mängder självmord i den indiska delstaten Kerala, och PGS fick ett finansiellt bidrag på 250 000 kronor från JAK för att starta ett räntefritt mikrokreditprojekt i byn Pakkam.

Genom projektet lyckades 300 kvinnor ta sig ur skuldfällan och öka sina intäkter genom ekologisk odling och rättvisemärkt handel. Även om projektet avslutades i förtid, eftersom det rådde olika uppfattningar i byn kring hur det skulle ledas, så blev lärdomen att det går att skapa hållbar utveckling med hjälp av väldigt små resurser.

Idag mobiliserar såväl regeringar, företag och sociala rörelser för uppfyllandet av FNs nya utvecklingsmål till 2030. Detta är ett gyllene tillfälle att tillföra även våra visioner och mål. PGS planerar nu två nya projekt tillsammans med etablerade indiska gräsrotsorganisationer. Projekten kan till 90 procent finansieras med statligt stöd, och Pakkamgruppen besitter kompetensen som krävs för rapportering och uppföljning.

”Det är ett gyllene tillfälle att tillföra även våra visioner och mål”

En del i projekten är att erbjuda unga människor praktikplatser i Indien, vilket också skulle kunna bidra till att skapa en ny generation JAK-medlemmar med fördjupad kunskap om hur JAKs ideologi kan bidra till hållbar utveckling baserad på rättvis ekonomi.

En annan del är att sprida information om projekten till allmänheten, bland annat på skolor och universitet. Här skulle även JAKs idéer om en rättvis ekonomi kunna förmedlas, vilket kan öka stödet för såväl PGS som JAK.

Om JAK Medlemsbank, eller lokalavdelningar inom JAK, så önskar finns det flera möjligheter till samarbete. Kanske skulle det vara en vara en bra femtioårspresent från JAK Medlemsbank till världen, mänskligheten och medlemmarna?

Shaji Joseph
Almuth Holmqvist
Maria Westerholm

”Nya regelverken är en utmaning för små banker”


I morgon håller JAK Medlemsbank extrastämma i Skövde. På dagordningen står bland annat kompletterande styrelseval. Motiveringen, som anges i kallelsen, är att Finansinspektionen anser att styrelsens sammansättning ”behöver justeras med start redan i höst, för att uppfylla nu gällande regelverk”.
Grus & Guld ringde upp tillsynsmyndigheten för att höra vilka krav som har ställts. Magnus Löfgren, senior rådgivare, svarade.

Vad är Finansinspektionens roll i att JAK nu håller en extrastämma?
– I och med det nya regelverk som trätt i kraft har vi skyldighet att ta in och bedöma styrelsens samlade kompetens. När JAK kom in med nya ledningsprövningar efter ordinarie stämma i våras, så begärde vi in den samlade kompetensen och förde ett resonemang kring den. Vi har haft en dialog med JAK och utifrån den har vi synpunkter på att man bör stärka den finansiella kompetensen. Sedan har JAKs ledning och styrelse valt att ta saken i egna händer och arbeta vidare utifrån vår beskrivning av vilka krav vi ställer. Vi är inte på något sätt i ett läge där vi har förelagt något eller gjort ett ingripande. Det läget hamnar man väldigt sällan i. Vi har en löpande dialog med alla finansiella institut – och det normala är att när vi känner att något måste stärkas upp eller förändras så tänker bolaget själv igenom situationen.

”Vi är inte på något sätt i ett läge där vi har förelagt något eller gjort ett ingripande”

– Men det faktum att JAK tar vår bedömning på allvar och jobbar för att få in nya styrelsemedlemmar innebär att man jobbar i den riktning vi skulle vilja se. Det är möjligt att vi även fortsatt kommer att ha en dialog, men helt klart går man ju nu in på den linjen som vi känner att man bör göra – och som vi känner att en hel del andra institut också bör göra utifrån det nya regelverk som har kommit.

Du har tidigare (se G&G nr 3/15 sid 12) påpekat att många mindre finansinstitut kan ha problem att hitta alla kompetenser som efterfrågas. Är det flera banker som förnyar sina styrelser?
- Det kan inte jag svara på, transparensen skiljer sig åt. JAK har upplyst oss, men det kan ju ha skett på flera håll utan att vi vet om det. Men JAK är absolut inte det enda bolaget som måste fundera igenom den samlade kompetensen i styrelsen utifrån det nya regelverket.

Är det inte bra att även ha styrelseledamöter med erfarenhet utanför finansvärlden i bankernas styrelser?
– När vi prövar en styrelseledamot så ska den personen antingen ha finansiell kompetens, eller bedömas ha förmåga att skaffa den. Det senare är viktigt eftersom det inte blir bra med enbart personer från bankvärlden i en styrelse. Det är viktigt att vi även kan tillåta styrelsemedlemmar som vi tror har förutsättningar att sätta sig in i den finansiella verksamheten och lära sig på sikt. Det som är nytt nu är att vi har möjligheter att följa upp, se hur sammansättningen utvecklats – och kunna uppmana till förändringar om det uppstått obalans i kompetenserna.

”Utifrån den yrkesroll och det ansvar jag har måste jag fokusera helt på bankverksamheten”

JAK skiljer sig från andra banker genom att vara en medlemsbank med opinionsbildande syfte. Styrelsen behöver inte bara finansiell kompetens utan även kunskap om ideologi och folkrörelsearbete. Hur bedöms det behovet utifrån regelverket?
– Personligen kan jag ha stor förståelse för hur man skulle vilja sätta samman styrelsen om den ska täcka alla frågor, även de ideologiska. Men utifrån den yrkesroll och det ansvar jag har måste jag fokusera helt på bankverksamheten och att de som sitter i styrelsen ska jobba med bankfrågor. Det är sannolikt något man skulle kunna hantera på annat sätt om man ville.

 Hur tänker du då?
– JAK har en, i förhållande till andra institut, väldigt stor styrelse. En variant vore att dela upp den i en bankstyrelse, och en annan del som jobbar mer med ideologiska frågor. Det finns säkert många olika varianter. Det jag måste ta ställning till är den styrelse som föreligger och hur kompetensen i den ser ut.

”En variant vore att dela upp den i en bankstyrelse, och en annan del som jobbar mer med ideologiska frågor”

Om medlemmarna röstar in nya styrelseledamöter i morgon så blir det en ny ledningsprövning och bedömning av styrelsens samlade kompetens – hur ser den formella gången ut?
- Det blir en ny formell ledningsprövning. Vi prövar de enskilda ledamöterna, men vi kommer också titta på den samlade styrelsens kompetens och sedan så får man ta med sig den dialog som förs och den handlingsplan JAK har lagt fram.

Det har sagts att det som framför allt saknas i nuvarande styrelsen är akademisk finansiell kompetens?
- Det vet jag inte, men absolut handlar det om att man behöver kunna förstå varför regelverken kommit till, vilka risker som finns och modellerna för risker. Det är lättare om man har finansiell akademisk bakgrund eller lång erfarenhet från branschen. Sedan kanske JAK inte är exponerade mot alla de typer av risker som regleras i de nya regelverken, men banktillståndet ger rätt att påbörja alla verksamheter som finns. Det gör att vi måste titta på alla institut med de glasögonen.

Vilken roll spelar proportionalitetsprincipen, dvs att kraven ska anpassas utifrån verksamhetens, art, omfattning och komplexitet?
- Den finns, men med mer detaljerade regelverk är det svårt att upprätthålla den. Om vi tar kapitaltäckning som exempel. Det förra regelverket var ganska generellt med en portalparagraf utifrån vilken man kanske kunde hitta en nivå i proportion till verksamheten. Med det nya regelverket är på 800 sidor med drygt 500 detaljerade artiklar om hur saker och ting ska gå till.

”Regelverken är så detaljerade att det är svårt att kunna motivera avsteg av proportionalitetshänsyn”

– Trenden de senaste åren är att de regelverk som kommer är så detaljerade att det är svårt att kunna motivera avsteg av proportionalitets-hänsyn. Om det är bra eller inte kan man ha synpunkter på, men det gör att det ställs allt högre krav på de mindre instituten. Det är en utmaning för de mindre instituten att kunna efterleva den nya typen av regelverk som kommer.

Ser du att regelverket fyller sitt syfte? Ni måste möta en hel del kritik mot det komplicerade regelverket…
– Det är inte vi som skapar regelverk. Det är en politisk fråga.
Men det finns många aspekter i vad regelverket är till för att skydda. Man skyddar konsumenter, men man skyddar ju även länder. Om man tittar på vad som hände i finanskrisen så får det så enorma konsekvenser för länder om banksystemet hamnar i gungning. Det är därför som många av de här regelverken har tillkommit. Man vill försäkra sig om att det finns en tillräcklig krockkudde i kapitalet så att man inte ska hamna i en situation där länder måste gå in, utan att bankerna ska stå på egna ben. Bankverksamhet i världen omfattar väldigt många komplexa strukturer som de minsta instituten kanske aldrig skulle komma på tanken att driva. Inte desto mindre måste man skapa regelverk för att hantera den riskfyllda verksamhet som bedrivs.

Fotnot: JAKs handlingsplan går enligt JAKs information ut på att 1-3 nya styrelseledamöter väljs in i samband med den extrainsatta stämman i morgon. Vid ordinarie årsstämma i april 2016 upprepas proceduren beroende på antalet nyvalda ledamöter nu.

Fotnot 2: Cirka 40 personer är föranmälda till extrastämman i morgon, av dem är bara 15 medlemmar utan förtroendeuppdrag eller anställning. Stämman sänds även på nätet (vilket står i kallelsen som måste klickas fram på JAKs informationssida om stämman). Man kan även vara med och diskutera på JAKs nya demokratiplattform VoteIT.