Sök


”Allt är sin motsats. Ljung är inte ljung. Tillväxt är minskning.”

OMVÄRLDSANALYS. En dag snurrade min kollega Daniel på sin kontorsstol och vände sig mot mig med en mycket allvarlig min. Han hade drabbats av en plötslig och stor insikt. Högtidligt utbrast han: – Vet du, Therese? Allt är sin motsats!
Det där var några år sedan och jag minns inte vad han syftade på, eller om jag tänkte att det hade gått en propp. Men idag vet jag att ack, vad rätt han hade. Det går nästan inte en dag utan att jag upprepar och påminns om sanningen i de där fyra orden. Det händer både i ögonblick av grubbel över de stora frågorna och i de mest banala situationer.

Som när jag nyligen tvättade händerna. På den svalt lila förpackningen med akvarellblommor stod det: ljung. Aha, en ljungtvål! Den har alltså doft av ljung, varför inte smak av ljung, och kanske innehåller den till och med välgörande extrakt av ljung?
Det är därför den är så gräddigt lila! Och så välluktande! Och äger sådana naturliga egenskaper som gör mina händer så lena!Tjo. Naturligtvis finns det inte ljung i en massproducerad, petroleumbaserad tvål med en evighetslång innehållslista. För, just det, allt är sin motsats. Om det står ”ljung” på förpackningen, vet jag nu, ska man förstå det som att inte finns en droppe ljung i den.Och ni vet alla företag som så fort de får chansen basunerar ut Kontakta oss! De är bara för kärvänliga, som så gärna vill ingå i en relation med mig! Eller? Inte? Nej, det sista som företag eller myndigheter vill är att bli kontaktade. Varför skulle de annars, när jag verkligen vill få svar på en fråga, hänvisa till en chattrobot eller kasta runt mig i ett oändligt antal menyval?

Så lyd mitt råd. Så fort du möter en juridisk person som ömt påstår sig vilja ha kontakt, påminn dig då: allt är sin motsats. De vill egentligen inte ha det minsta med dig att göra.
Jo – räkningen får du gärna betala.

Det här är, som sagt, banaliteteter. Men det stannar inte där. Tyvärr har den här uppochnervända logiken lett till att vi inte ser vad vi faktiskt gör med vår planet.
Ta ordet tillväxt. Det ger sken av att något växer och frodas. Men kom ihåg mina, eller okej då – min kollega Daniels – ord. Om vi skärskådar fenomenet ser vi att ekonomisk tillväxt förutsätter ett ständigt ökande uttag av höggradiga råvaror och naturresurser. Tillväxt är alltså inget annat än en minskning av det enda värdefulla vi har. Eller begreppet omställning. Vi hör det överallt. Från journalister, politiker, näringsliv, influencers och skolstrejkande ungdomar. Men hur många av dem vill på riktigt att vi i grunden förändrar våra liv? Att vi äter vitkål och potatis i stället för avokador och apelsiner? Att vi stannar hemma på loven, lappar och lagar, odlar vår egen spenat och ägnar fredagskvällarna åt högläsning framför brasan? För det vore en verklig omställning. Vad vi i stället får höra är att ytterligare konsumtion av ny, grön teknik ska ta oss ur miljökrisen. Vi kan leva hållbart och samtidigt resa, expandera, konsumera, unna oss.

Handen på hjärtat, är det möjligt? Knappast, anser jag. Men så har jag ju fått dela Daniels stora insikt. Jag vet numera att allt är sin motsats. Jag vet att ljung betyder ingen ljung alls, och att omställning bara innebär mer av samma sak, det vill säga mer tillväxt, som egentligen är lika med utarmning.
Allt är sin motsats. Sådana kraftfulla ord. Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma om vi började se på vår omvärld med dem i bakhuvudet. Bonuspoäng skulle bli förödelsepoäng. Diamantkortet döper vi om till uppvärmningskort. Och avhållsamhet framstår som rikedom.

Therese Uddenfeldt, författare till boken ”Gratislunchen”